När vi pratar om våld i nära relation tänker vi ofta på fysiskt våld: knuffar, örfilar, slag. Men våld är så mycket mer. Den norske psykologen och psykoterapeuten Per Isdal, som var med och startade Alternativ till vold i Norge på 1980-talet, definierar våld som ”varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något som den vill”.

Det är ett hårt tryck på mig som skolpsykolog att skriva remiss till hälso- och sjukvården med frågeställning kring NPF-diagnoser som autism och ADHD. Trycket kommer från både lärare och vårdnadshavare.

Till lärarna ställer jag en motfråga. ”Vi antar att eleven har fått diagnosen ADHD när hen kommer till skolan i morgon. Vad gör du annorlunda?” Inget magiskt kommer att inträffa bara för att eleven fått en diagnos. Vi i skolan måste fortfarande anpassa efter svårigheter med uppmärksamhet, koncentration, hyperaktivitet och impulsivitet eller vad det nu kan vara som ligger i vägen för lärandet. En diagnos betyder ju bara att vi fått ett annat ord för de svårigheter vi redan kände till.

Det är ett utbrett missförstånd att psykiatriska diagnoser är förklaringar. Att diagnosen på något sätt förklarar varför jag tänker, känner och handlar som jag gör. Det stämmer inte. En psykiatrisk diagnos är bara en beskrivning av ett karaktäristiskt sätt att tänka, känna och handla. Diagnosen är bara ett annat ord, en fackterm. Det är enklare att säga att Lisa ”har depression” än att säga att hon är konstant nedstämd, inte kan känna glädje, inte kan sova, inte har någon ork och känner sig helt värdelös. Men det förklarar inte varför hon är nedstämd, orkeslös och känner sig värdelös.

Det naturliga för människor är att växa och utvecklas. Precis som ett ekollon växer upp till en ståtlig ek bara det får en chans, kommer en mänsklig individ att utvecklas och förverkliga sin unikt mänskliga potential så länge inget hindrar henne. Till det unikt mänskliga hör klarhet och djup i ens egna känslor, tankar, önskningar och intressen; tillgång till sina egna resurser och sin egen vilja; att fritt kunna uttrycka sig själv och relatera till andra; med tiden också finna mål och mening med sitt eget liv. Detta är vad Karen Horney och andra inom den humanistiska psykologin kallar för självförverkligande.

Ett tips till alla som arbetar mycket hemma är hoffice. Det är en sammanslagning av home + office och innebar ursprungligen att frilansare och andra distansarbetare träffades hemma hos någon och arbetade tillsammans. Grundkonceptet är att man träffas på morgonen, sätter upp mål för dagen och arbetar i pass om 45 minuter. I pauserna göra man något tillsammans – stretching, mindfulness, dans eller lek – och sätter upp mål för nästa 45 minuter.

Barn som lärt sig att vuxna inte går att lita på måste hitta sätt att förhålla sig till alla vuxna de har i sin omgivning: föräldrar, lärare, tränare, ledare och andra auktoritetspersoner. Det finns fyra vanliga strategier som barn ofta använder för att skydda sig mot vuxna de inte kan lita på och bibehålla en känsla av kontroll.^[1]