Internal Family Systems (IFS) bygger på sex grundantaganden.

1. Vi består av ett obestämt antal delpersonligheter eller delar: ”diskreta, autonoma mentala system, vart och ett med sina egna särpräglade känslor, uttryckssätt, förmågor, önskningar och perspektiv på världen” (Schwartz & Sweezy, 2019). Inom IFS kallas detta för multiplicitet. Multipliciteten är naturlig och beror inte på trauma. Däremot kan kan traumatiska upplevelser göra att delar hamnar i konflikt med varandra och antar extrema roller och föreställningar. Delar kan vara flerdimensionella och ha olika känslor, föreställningar och beteenden. En del som mestadels är arg kan till exempel också vara sårad eller ledsen, har olika åsikter och uttrycka sig på olika sätt.
2. Alla har ett Själv. Inom IFS talar man ofta om Självenergi för att betona att det inte är ett dikotomt antingen–eller, utan något som förekommer i grader. Självenergi är de positiva egenskaper och den inneboende visdom som kan ge vägledning och läka delar. En individs inre system av delar fungerar också bäst när det leds av Självet.
3. Delar tvingas in i roller de inte vill ha till följd av trauma och anknytningsskador. Otrygga och negativa upplevelser medför att delar får bördor i form av extrema känslor, minnen och sinnesförnimmelser och blir inlåsta och ofta också frysta i tiden. Andra delar skyddar oss från att återuppleva de smärtsamma bördorna. Delar kan också bära på bördor som gått i arv i familjen eller absorberats från kulturen eller samhället.
4. Även om delar kan hamna i extrema positioner, är varje dels avsikt i grunden något gott för individen. Det finns inga ”dåliga delar”. Målet med terapin är inte att avlägsna eller få bort delar som orsakar problem utan hjälpa dem finna mer funktionella roller efter att de befriats från sina bördor. Inom IFS särskiljer man mellan delen (som alltid är värdefull) och de bördor som tynger den.
5. I takt med att vi utvecklas bildar våra delar ett komplext inre system, inte helt olikt en familj eller grupp människor som är polariserade eller bildar allianser och hierarkier. Våra inre system kan omorganiseras, precis som när man organiserar om ett familjesystem i familjeterapi. När systemet börjar förändras kan delar förändras snabbt.
6. Förändringar i det inre systemet får konsekvenser i det omgivande systemet, och omvänt. Det betyder att man i terapin måste ta hänsyn till såväl det inre som det omgivande systemet. Förändringar i en individs inre system sker inte i ett vakuum, utan är en del i ett större sammanhang av externa relationer till familjemedlemmar, vänner, kollegor och så vidare.

Referenser

Pastor, M., & Gauvain, J. (red.). (2021). Internal Family Systems Level 1 Training Manual. Trailhead Publictions.

Schwartz, R. C. (2021). No bad parts: Healing trauma and restoring wholeness with the internal family systems model. Sounds True.

Schwartz, R. C., & Sweezy, M. (2020). Internal Family Systems Therapy (2:a uppl.). Guilford Press.

När vi pratar om våld i nära relation tänker vi ofta på fysiskt våld: knuffar, örfilar, slag. Men våld är så mycket mer. Den norske psykologen och psykoterapeuten Per Isdal, som var med och startade Alternativ till vold i Norge på 1980-talet, definierar våld som ”varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något som den vill”.

Det är ett hårt tryck på mig som skolpsykolog att skriva remiss till hälso- och sjukvården med frågeställning kring NPF-diagnoser som autism och ADHD. Trycket kommer från både lärare och vårdnadshavare.

Till lärarna ställer jag en motfråga. »Vi antar att eleven har fått diagnosen ADHD när hen kommer till skolan i morgon. Vad gör du annorlunda?« Inget magiskt kommer att inträffa bara för att eleven fått en diagnos. Vi i skolan måste fortfarande anpassa efter svårigheter med uppmärksamhet, koncentration, hyperaktivitet och impulsivitet eller vad det nu kan vara som ligger i vägen för lärandet. En diagnos betyder ju bara att vi fått ett annat ord för de svårigheter vi redan kände till.

Det är ett utbrett missförstånd att psykiatriska diagnoser är förklaringar. Att diagnosen på något sätt förklarar varför jag tänker, känner och handlar som jag gör. Det stämmer inte. En psykiatrisk diagnos är bara en beskrivning av ett karaktäristiskt sätt att tänka, känna och handla. Diagnosen är bara ett annat ord, en fackterm. Det är enklare att säga att Lisa »har depression« än att säga att hon är konstant nedstämd, inte kan känna glädje, inte kan sova, inte har någon ork och känner sig helt värdelös. Men det förklarar inte varför hon är nedstämd, orkeslös och känner sig värdelös.

Det naturliga för människor är att växa och utvecklas. Precis som ett ekollon växer upp till en ståtlig ek bara det får en chans, kommer en mänsklig individ att utvecklas och förverkliga sin unikt mänskliga potential så länge inget hindrar henne. Till det unikt mänskliga hör klarhet och djup i ens egna känslor, tankar, önskningar och intressen; tillgång till sina egna resurser och sin egen vilja; att fritt kunna uttrycka sig själv och relatera till andra; med tiden också finna mål och mening med sitt eget liv. Detta är vad Karen Horney och andra inom den humanistiska psykologin kallar för självförverkligande.

Ett tips till alla som arbetar mycket hemma är hoffice. Det är en sammanslagning av home + office och innebar ursprungligen att frilansare och andra distansarbetare träffades hemma hos någon och arbetade tillsammans. Grundkonceptet är att man träffas på morgonen, sätter upp mål för dagen och arbetar i pass om 45 minuter. I pauserna göra man något tillsammans – stretching, mindfulness, dans eller lek – och sätter upp mål för nästa 45 minuter.