På grund av stor efterfrågan har jag lagt till några ytterligare online-tider varje vecka som nu går att boka. Det är tider på några enstaka veckokvällar och ungefär varannan lördag förmiddag.

Jag har också ändrat mitt utbud av tjänster. Jag erbjuder nu individuella samtal i tre olika längder: 50, 70 respektive 90 minuter. De traditionella 50 minuterna är oftast inte tillräckligt när man arbetar med IFS. Om 70 eller 90 minuter passar dig bäst visar sig med tiden. Det kan också variera under terapins gång. Skall man arbeta med exildelar kan det till exempel vara klokt att boka en extra lång session.

Jag erbjuder också en kortare variant av parterapier. För de flesta är 90 minuter en bra tid, men parterapi kan vara intensivt och ibland kan en och en halv timme vara överväldigande och utmattande.

Se bokningssidan för en översikt.

I ett tidigare inlägg skrev jag att trauma är ett lurvigt begrepp som både kan syfta på en svår händelse eller den skada som kan finnas kvar i kroppen efter en svår händelse. Det är också en skillnad mellan hur ordet ”trauma” används i vardagsspråket, där det kan betyda lite vad som helst, och det används av oss professionella inom hälso- och sjukvården. Hur kan ”trauma” definieras så att vi vet vad vi pratar om?

Det är populärt att prata om trauma nuförtiden. Problemet är bara att trauma kan betyda lite vad som helst. Många talar om trauma som om det vore en händelse. Olyckor, naturkatastrofer, misshandel, våldtäkter, mobbing. Men också vardagliga händelser som hör livet till, som separationer, ofrivillig barnlöshet, korsbandsskador och förlorade hockeymatcher. Ingen händelse verkar vara för liten för att kunna kallas trauma.

Min mottagning flyttar. Från och med fredag 29 november finns jag på Järntorgsgatan 6 i Gamla stan. Ring på ”Psykoterapi Järntorget” i porttelefonen.

När vi pratar om våld i nära relation tänker vi ofta på fysiskt våld: knuffar, örfilar, slag. Men våld är så mycket mer. Den norske psykologen och psykoterapeuten Per Isdal, som var med och startade Alternativ till vold i Norge på 1980-talet, definierar våld som ”varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något som den vill”.

Det är ett hårt tryck på mig som skolpsykolog att skriva remiss till hälso- och sjukvården med frågeställning kring NPF-diagnoser som autism och ADHD. Trycket kommer från både lärare och vårdnadshavare.

Till lärarna ställer jag en motfråga. ”Vi antar att eleven har fått diagnosen ADHD när hen kommer till skolan i morgon. Vad gör du annorlunda?” Inget magiskt kommer att inträffa bara för att eleven fått en diagnos. Vi i skolan måste fortfarande anpassa efter svårigheter med uppmärksamhet, koncentration, hyperaktivitet och impulsivitet eller vad det nu kan vara som ligger i vägen för lärandet. En diagnos betyder ju bara att vi fått ett annat ord för de svårigheter vi redan kände till.